Lavar, folkens hus och puttrande småstäder – en ballad från Bergslagen

Smala slingriga landsvägar, raka riksvägar. Ludvika. Folkparker och kläder som hänger på tork. Dubbellaven i Idkerberget och den ensamma i Tuna Hästberg. Små Bergslagsbyar; små Bergslagsstäder. Urblekta neonskyltar och Säters överdimensionerade Systembolagsskylt. Den fasta paviljongen är riven. Hyttor och gruvor. Kvarter från förr, kvarter från rekordåren, postindustriella kvarter. Hedins såg och allt elände han representerar. Dalälven följer mig från Borlänge till Hedemora, Dalarnas äldsta stad. Socialdemokratin har dragit för gardinerna. Berget som krossas och tämjs i Garpenberg. Jag jagar lavar och Folkets hus, en bok växer fram. Folkets hus utan Folkets hus-skyltar. Arbetarerörelsens otacksamma arvvingar. Väg 69 in i svinpestens land. Stopp i Fagersta. Regnskurar.

Ludvika

Tuna-Hästberg

Idkerberget

Säter

Hedemora

Garpenberg

Intrånget

Fagersta

Om bildserien

I arbetet med min bok Kära Bergslagen gör jag resor för att se, samla in och fotografera. I september 2023 tog jag en tur i norra och östra delarna av Bergslagen.

Främst var sökaren inställd på att fotografera gruvlavar och Folkets hus. Men också att se byar och småstäder, känna på en stämning och vandra bland hus och i människor vardag.