Fullmåne över Bergslagens höjder. Utbombade ukrainska städer. Samma måne men olika världar. Jag blir bitter över världen när jag sitter i min trygga fåtölj.
Universums oändlighet, vår ensamhet, vår unika planet. Vi gör allt för att ha ihjäl varandra. Vi gör allt för att ha ihjäl allt annat också. Ännu ett nederlagstippade klimattoppmöte som inte lyckades skrälla.
Vi staplar skitår. Pandemin hann aldrig släppa sitt grepp. Sen kom kriget och inflationen. Svassandet för über-turken och härsket valfläsk.
Isen vägrar att lägga sig i vargavintern. Stjärnhimmel över utbombade hus i Kiev och ett växande Fattigsverige. Allt blir mörkt. Allt blir kallt. Landet är i leda. Landet är blåbrunt.
Om bilderna och fotografen
Även skitår behöver summeras, för sig själv och för andra. Känslorna måste ut.
Bilderna här är promenadbilder från 2022. Tio bilder och några ord för att översätta ett år i ett språk.
Bilderna är fotograferade i Storå där jag bor. Storå är en Bergslagsort omringad av nedlagda gruvor, en ort som bär på landets och arbetarrörelsens historia.