Vilse i Visbys medeltidsgränder

Klok blev jag aldrig på stadens gränder och charm

Mina fötter sparkar kastanjer. Päron faller från träden i Almedalen. Vinden smeker Gotlands kust. Än skyddar ringmuren staden. I en konfererande skock vuxna sticker hon som vägrar bära företagsjackan ut. Murgrönan och vildvinet ramar i kalkstenens arkitektur. I all medeltidscharm kan man andas ut i miljonprogrammets köpkvarter. Jag kämpar med en infallsvinkel. Det är svårt att sova. Jag faller in i att fotografera det vackra. Rosor pryder pittoreska portar, folk gömmer sig bakom gardiner och souvenirer. Förvånansvärt få verkar ha råd att bo innanför muren, fönstren blir svarta gluggar om kvällarna. Jag släntrar genom den botaniska trädgården, jag tänker på Lundells Jack, jag fnissar. Jag föll ner på en ö och lyfter snart ut över havet igen. Klok blev jag aldrig på stadens gränder och charm. Det riktiga Visby verkar ligga utanför murarna.

Björn Dahlfors, oktober 2022

Muren

Modernismen

Gränderna

Havet


Om fotografen

Öar har alltid fängslat mig. Mina bästa och mest danande fotoresor har gått till Öland.

Nu 39 år gammal gjorde jag Gotlandsdebut, eller ja, jag besökte Visby. Det som är utanför murarna återstår och kanske är det där, bortom det överväldigande som det finns något intressant.